Hjorthagshus har hög energianvändning, bland de högsta i landet. Den höga energianvändningen ger stor klimatpåverkan och ofördelaktiga boendekostnader. Ovanpå koldioxidutsläppen från fjärrvärmen ska läggas spisgasen som är fossil metangas med stark klimatpåverkan. Spisgasen är även den i särklass dyraste energin som finns med ett pris på 8 – 10 kr/kWh. Energiformen ger föreningen högre försäkringskostnad och ökar brandrisken.
Energideklarationen till vänster är från 2010. Då använde våra byggnader 222 kWh/m2/år. Energideklaration till höger gjordes 2021, cirka tio år senare, och visa att energianvändningen har ökat till 246 kWh/m2/år trots att klimatet i Stockholm har blivit varmare.
Energianvändning på 246 kWh/m2/år gör att Hjorthagshus har bland de största energiförlusterna i Sverige. Men föreningen behöver inte köpa någon energi alls. Solens värme- och strålningsenergi räcker för föreningens energibehov för uppvärmning, fastighetsel och hushållshel. Sannolikt uppstår ett överskott på el som kan säljas till elfordon via laddstolpar. Modern teknik för säsongslagring av el och värmeenergi möjliggör lagring solenergi från de ljusa månaderna till de mörka.
Innan utrustning för att fånga solenergin skaffas ska byggnadernas energiförluster minskas så mycket som möjligt och värmeåtervinning installeras. Nedan visas schematiskt det bästa tillvägagångssättet som avspeglar den s. k. Kyotopyramiden. Principen Kyotopyramiden formulerades av det norska forskningsinstitutet Sintef och har sedan förädlats i Sverige till en ekonomisk modell.
Nedan visas exempel på ställen där våra byggnader tappar värmeenergi. De ljusa partierna visar värmeförluster från föreningens byggnader.
Värmebilderna ovan visar värmeläckage som till stor del kan undvikas genom tätning av föreningens byggnader. De två nedre bilderna visar evakuerande torkapparater i tvättstugan som i onödan använder stora mängder el och skickar ut uppvärmd luft ur föreningens byggnader. Uppvärmd luft som lämnar tvättstugorna ökar fjärrvärmekostnaderna eftersom den kalla luften som dras in genom ventilationsöppningar måste värmas upp. Dessutom kan värmeförlusterna via avloppet minskas; normalt sett kan dessa värmeförluster minskas med 30 – 40 procent. Efter minskning av olika värmeenergiförluster ska värme återvinnas. Denna återvinning kan ske ett oändligt antal gånger eftersom värmeenergi inte kan förbrukas (termodynamikens första huvudsats). Nedan visas ett återvinningsaggregat för värmeenergi i luften som lämnar byggnaden; de bästa aggregaten återför drygt 80 procent av värmen till byggnaden.
När energiförlusterna har minskats och värmeåtervinning installerats kommer våra byggnader att behöva cirka 35 procent av ursprunglig värmeenergi. För att en värmepump ska leverera denna värmeenergi krävs cirka 10 procent elenergi av föreningens ursprungliga totala energianvändning.
Ovan en stor värmepump lämplig för föreningen. Den levererar 60 kW värmeeffekt och har ett inköpspris på cirka 300 000 kronor; tillkommer kostnader för projektering, rördragning och borrhål.
Föreningen använde i utgångsläget 246 kWh/m2 /år. Minskning av värmeförlusterna har förflyttat energianvändningen först till cirka 150 kWh/m2/år, sedan ner till 88 kWh/m2/år genom återvinning av värmeenergi. För att en värmepump ska ge 88 kWh/m2/år krävs 25 kWh/m2/år el. Denna el kan vi få från föreningens egna tak. Föreningen har 15 600 m2 uppvärmd yta, vilket ger att elbehovet för uppvärmning blir cirka 390 MWh/år.
Föreningens tak kan producera 950 – 1 050 MWh/år. Överskottet 560 MWh/år används för hushållens el (dvs, säljs till medlemmarna) och för fastighetsel (tvättstugor, cirkulationspumpar och belysning). Ett överskott uppstår. Detta säljs till laddstolpar som ge energi till medlemmarnas elfordon eller elfordon från grannföreningar, besökare till företag i närheten.
I den anglosaxiska världen kallas genomgripande energieffektivisering för Deep Energy Retrofit (DER). Tankegången att göra alla tillgängliga åtgärder för att minska den köpta energin är en stor möjlighet för föreningen till förbättrad ekonomi och minskad klimatpåverkan. I Falun har bostadsrättsföreningen promenaden minskat sina energiköp med 90 procent och kraftigt minskat sina kostnader. Nedan en film om föreningens arbete med minskade energiköp.
Film om Promenaden.